I onsdags var det gig på Solna ungdomscafé. Det var kanske inte de bästa förutsättningarna, det kändes som om många bara råkade vara på plats och det var ingen koncentrerad publik. Men det fanns framför allt ett bord längst fram vid scen som kändes rätt koncentrerad, så jag riktade in mig på att försöka få med dem och några andra punkter i lokalen. Med mer erfarenhet hade jag förmodligen använt en annan taktik för att få blickarna mot scen och ta in fler än bara några punktinsatser. Men det får komma längre fram. Man måste ju lära sig krypa innan man kan gå.
Giget i sig var jag ganska nöjd med, men så här i efterhand hade jag nog kanske valt lite annat material. Vissa grejer funkade för dem som lyssnade, men det var en väldigt ung publik och jag har förmodligen material som är lite mer anpassat för dem. Problemet var att jag inte har uppträtt inför den typen av publik förut, så det blev en jättebra erfarenhet. Lennie Norman, som jag tänker skriva mer om i en nära framtid, pratade under kursen om att se hela publiken som en person och det här giget var lite som första gången man träffar en ny bekantskap. Jag känner att jag redan idag skulle använt en lite annan ingångsvinkel om jag skulle göra ett gig med liknande förutsättningar. Men det förutsätter samtidigt att jag har de erfarenheter jag har nu.
I veckan har det varit massor av stand up. Jag har kört två gig, på Solna Ungdomscafé och Kafé Klavér, fått tid på Big Ben och framför allt gått kurs på Norra Brunn. Jag ska försöka skriva lite inlägg om allt de närmaste dagarna. Ska även försöka dela upp inläggen efter ämnen så det blir lite mer lättläst. Kan kanske börja med giget på klavér igår.
En av de saker jag jobbar mest med är att försöka införa mer publikinteraktioner. De tre senaste gigen har jag förutsatt mig att prata minst en gång med någon i publiken eller kommentera något som händer i rummet. Igår på Klavér var det första gången jag hade en helt improviserad grej när jag frågade varifrån en engelsktalande kille kom ifrån (USA) och sedan sa något i stil med ”welcome mister America”. Kommentaren fick en del fniss och kanske till och med något skratt. Dessutom drog jag in en tjej som satt i publiken i akten, men det var en förberedd grej.
Annars gick det skapligt igår, jag var nöjd med giget även om ordspråksrutinen inte fick lika mycket gensvar som den fått tidigare. Jag lyckades dessutom få in ett nästan dagsaktuellt skämt om Tomas Quick som funkade bra. Kul.
Nu ramlar det ni lite nya gig igen! På onsdag bär det av till Solna och deras ungdomscafé. Tänkte köra gammalt, men måste anpassa materialet lite. Inte så troligt att 13-17-åringar har koll på vem Mohammed Ali var. Frågan är om de ens vet att Paolo Roberto är gammal boxare?
På fredag är det sedan dags för Klavér igen. Alltid lika kul att köra där med den intima stämning som blir med publiken så nära och så fokuserad på det som händer på scen.
Den 20:e bär det av till Rickards i Bålsta som jag redan berättat tidigare. Ska bli kul att komma ut och se sig om i världen.
Och så har jag även fått en tid på Big Ben. Den ligger dock längre fram i tiden, 30:e maj ställer jag mig på Sveriges kändaste rookiescen.
Ska bli riktigt kul, närmast att få testa finslipningarna av materialet samt kanske testa något kortare nytt. Körde ju en liten interaktion med publiken senast som kräver minst ett lämpligt ”offer”, så jag måste ha en backup ifall det inte finns några som passar in i profilen. Har dock ett fotbollsrelaterat skämt på gång, kanske kan passa bra i Solna?
Sist på Kafé Klavér gick ju väldigt bra. Därför har jag tagit mitt tävlingsbidrag till RAW Rookie Challenge därifrån, trots att bildkvaliteten under de första 20 sekunderna är väldigt dålig. Mest beroende på att ljuset i den alltid så trevliga lokalen hos Kafé Klavér inte är helt optimerat för filmupptagning skulle jag tro.
Vill du rösta på mig (och det vill du ju! ) så skickar du bara ett sms till 72500 innehållande texten OAS3 ANDE1. (Kostar 6 kr så skicka inte mer än en sådär 10-15 sms. Det blir dyrt annars.)
Jag läste på Komikaze att Norra Brunns stand up akademi kör i början av mars. Är väldigt sugen på att gå antingen den kursen. Känner dock att jag skulle vilja komma upp i 20-30 uppträdanden i alla fall innan jag tar en sån kurs. Tror att det är bra att ha hittat sin egen stil lite mer och ha mer erfarenheter att referera till innan en sån kurs. Därför har jag satt upp som mål att försöka komma upp i detta antal uppträdanden (minst) tills nästa omgång kör igång.
Har också hunnit analysera mitt senaste uppträdande lite närmare och måste säga att det känns väldigt positivt. Känner att jag gör framsteg och det är en fantastisk känsla. Efter giget på UngaTur i Kärrtorp kände jag att jag bland annat ville jobba med rösten. Den känns ibland inte helt naturlig. Efter giget på Klavér i tisdags kändes det redan mycket bättre, mycket tack vare att jag bara var uppmärksam på det tror jag. Den blev lite svajig några sekunder mot slutet, men det var egentligen inget som störde helheten. Dessutom var det i setupen till en av mina starkaste punchlines så jag tror inte att det var så många som reagerade på det.
Känner också att jag börjar hitta fram till en akt att utgå ifrån. Något jag måste jobba med är dock att komma igång snabbare. Nu senast var det lite ljummet under 40 sekunder innan jag ens kom igång med mitt material. Då var inledningen lite svävande även på planeringsstadiet, men jag tror att jag har en mer distinkt inledning på gång efter lite omskrivningar. Ska bli kul att testa nästa gång!
Det har varit fullt upp i mitt liv på senaste tiden, så det har inte blivit så mycket bloggande. Men idag var det gigtime igen och då måste jag skriva några rader. Det börjar nästan bli en tradition.
Jag körde två rutiner som jag körde i Kärrtorp, även om en var lite omgjord. Funkade ännu bättre än sist, så det var tydligen bra förändringar Den känns ännu inte optimal. Den funkar riktigt bra, men det känns som att det går att få ut ännu mer av den. Dessutom finns det ett gyllene läge för callbacks som jag bara sniffat lite på. Den nuvarande callbacken är dessutom i slutet av samma rutin, men det finns stor potential för callbacks även senare.
Hursomhelst, näst senast var det sämsta giget hittills (dessutom var det ett dubbelgig), senast gick det blandat och idag kändes det så där skönt bra. Det finns mycket att slipa på fortfarande, men utifrån mina krav på mig själv tyckte jag att det gick så bra som jag tycker att jag kan hoppas på där jag är just nu.
Ytterligare ett framsteg var att jag för första gången vågade vända mig direkt till en i publiken och ställa en fråga. Eller, egentligen var det två tjejer (babysteps ni vet), men det funkade bra och skämtet gick hem. För övrigt också ett skämt som säkert kan byggas ut med callbacks så småningom.
Sedan var det kul med tjejen som kom fram och presenterade sig efteråt. Det visade sig vara Caroline som vid ett par tillfällen kommenterat i bloggen! Hon berättade att hon i mars kommer gå i mina fotspår och bli en av Isak Janssons lärjungar på hans utmärkta stand up-kurs. Så nu ser jag fram emot att få se dig på en scen senare i vår, Caroline
Nej, nu ska jag ta och kika lite på filmen!
EDIT: Och just det! Idag kom jag ihåg den andra punchlinen i det där skämtet som jag glömde senast och det funkade hur bra som helst! Härligt!
Snart dags för gig igen, närmare bestämt på Kafé Klavér nu på tisdag. Den här gången gästar jag Karl-Axel som arrangerar kvällen. Det blir de fungerande delarna från i fredags i förhoppningsvis ännu vassare form och förmodligen lite nytt för att ersätta det som jag var mindre nöjd med och beredd att stryka.
Sedan är det tomt än så länge fram till den 6:e mars då det ska bli mycket spännande att äntra scenen på Rickards i Bålsta för första gången. Vad jag förstår är det inte bara första gången jag står på den scenen utan även premiär över huvud taget för Zerinas nya klubb.
I övrigt ska jag försöka bättra mig med att skriva på bloggen. Har dock haft fullt upp den senaste tiden och helt enkelt inte haft tid att skriva. Och när jag har haft tid har jag oftast haft så mycket annat i huvudet att jag inte haft något vettigt att säga. Men oroa er inte, jag bara bidar min tid!
Igår var det gig på UngaTur i Kärrtorp. Jag har aldrig varit där, men det var en lite annorlunda lokal. Väldigt långsmalt, ganska koncentrerad publik längst fram, men ganska okoncentrerad längre bak upplevde jag det som. Det var en öppen kväll och till viss del märktes det att alla inte var där för stand up. En del kanske inte ens var där för det som hände på scen? Hursomhelst var det i stort varken negativt eller positivt, man lägger ofta märke mest till de längst fram ändå. Men så såg förutsättningarna ut.
Hur gick det för mig då? Blandad kompott skulle man väl kanske kunna säga. Jag körde nytt material rakt igenom och skrattkurvan var halvlåg i början, ganska hög i mitten och så planade det ut igen. Det intressanta var att det var de lite mer vågade sexskämten som fungerade sådär. Christopher sa efteråt att jag har en för ”sofistikerad” framtoning på scen (bara en sån sak!) för att vara för grov i munnen. Kanske är det så att jag måste anpassa den typen av material och hitta rätt ton i det. På ett sätt tycker jag att det är lite synd att vissa skämt jag tycker är roliga på papperet inte passar med min scenpersonlighet, men på ett sätt kan jag också se det som något positivt och en utmaning. Kan jag hitta rätt ingångar tror jag att det i slutändan kan vara det som särskiljer mig lite så att jag kan leverera till exempel sexskämt på ett lite annorlunda sätt.
Jag tror för övrig mycket på att hitta sin egen grej, vilket jag känner att jag inte har gjort än. Men jag är betydligt närmare att göra det redan efter bara sex gig. Nu börjar jag få nån slags känsla för hur jag tror att jag uppfattas på scen, vilket gör att jag dels kan ändra på det jag inte vill vara och dels fundera på hur jag kan få materialet att passa till det jag utstrålar på scen.
Rent tekniskt testade jag ett litet annat upplägg igår mot tidigare. Jag körde mer ett tematiskt upplägg istället för storytelling. En fördel tycker jag att så här i efterhand är det lättare att arbeta om materialet eftersom jag inte måste ta hänsyn till en början, mitt och slut som man ska ta sig emellan i en berättelse.
Och så var det det där jävlaret. Jag lyckades ju glömma bort att dra den i mitt tycke kanske bästa punchlinen för kvällen, och det direkt efter en punchline som gick hem väldigt bra. Hade jag kommit ihåg den (och om den funkat) så hade den kunnat höja allt ytterligare ett snäpp. Men så är det ibland Nu gick ju skämtet hem i alla fall, men nu är jag ännu mer ivrig att få testa det igen och då MED min fantastiska avslutningspunch, haha!
Okej, ni ska få ett par små smakprov från igår också. De kommer här.
Så var det då dags för gig igen. Två stycken dessutom. Och hur gick det då? Nja. Det gick väl sådär. På Kafé Klavér gick det hyggligt. Turkgubben var den som gick bäst under kvällen medan stavgångsrutinen var halvt om halvt.
På Ego körde jag samma rutin som förra veckan på Kafé Klavér, men idag fungerade den inte alls lika bra. Det var flera som tyckte efteråt att den var ”underhållande” och det kanske den var. Folk fortsatte att lyssna och småfnissa här och var. Men när jag går upp på scen som ståuppare gör jag det för att få folk att skratta. Det gjorde de förra veckan på Kafé Klavér och dessutom mer och mer ju längre i rutinen jag kom. Men inte idag.
Varför kan man fråga sig. Min första analys säger att jag hade för dålig inlevelse på scenen. Jag hade inte hundra procent output idag, vilket jag hade förra veckan. Det som är lite lustigt var att det här var första gången jag körde om gammalt material och alla tre rutinerna fungerade sämre än första gången. Jag tror att det, även om det kan låta lite märkligt, gjorde mig mer osäker på materialet. Speciellt vad det gäller framförandet.
Här är några råd till mig själv efter kvällen:
Våga vara spontan
Idag kände jag mig inte lika spontan som jag känt mig tidigare. Även om materialet givetvis är färdigt sedan innan så måste det levereras spontant. Jag saknade den känslan redan innan jag gick upp på scen.
Försök inte pressa in materialet på en viss tid
Här tänker jag framför allt på Egorutinen. Förra gången bestämde jag själv min scentid vilket innebar att jag hade ett par minuter till på mig. Det som hänt sedan dess är att jag kapat en lång och intetsägande inledning (vilket är bra), skrivit nya skämt som jag lagt till (vilket också är bra, men problematiskt när man ska korta materialet) och skurit, skurit, skurit i det för att få ner det till fem minuter. Vissa saker var bra att skära bort, men det blev samtidigt för forcerat. Några av mina personliga favoriter var jag också tvungen att ta bort eftersom rutinen bygger på en story som också måste hänga ihop. Jag är helt säker på att det är en rutin som i rätt sammanhang kan bli hur bra som helst (vilket Kafé Klavérgiget förra veckan gav en hint om). Men den är för lång för klubbgig. Dessutom kräver den kanske lite mer kontakt med publiken så att jag kan bygga upp den successivt, vilket gör att jag scenmässigt lägger undan det tills/om jag får tillräckligt med scentid nån gång.
Lärdom: Kör kortare skämt och rutiner, gärna flera stycken, om tiden är fem minuter.
Lite beröm
Till sist måste jag också ge mig själv lite beröm. Här är det jag klappar mig på axeln för:
Jag vågade. Det är kanske ett lite annorlunda material att köra i ett sånt sammanhang, men jag vågade utmana mig själv och testa. Det är en erfarenhet som jag kommer ha jättemycket nytta av i framtiden.
Jag höll linjen hela vägen ut. Även om det framför allt på Ego kändes tungrott på scenen så blev jag inte desperat. Jag behöll nån slags kyla och flippade inte ur åt något håll. Jag hade förutsatt mig att köra min grej och det gjorde jag. Nu har jag testat på det och fått dem lärdomarna.
Det var en inte usel kväll, bara en mindre bra. Nu är det bara att ta nya tag och studsa upp igen!
Det blir full fart på tisdag för mig. Fick precis reda på att jag får scentid även på Open Ingella hos Komikaze. Så jag kommer att öppna hela tillställningen på Kafé Klavér, hasta vidare till Ego, hinna pusta ut en aning och sedan köra någon gång i början även på Ego. Det blir med andra ord en av världens kortaste turnéer med två stopp på lite drygt en timme. Tack vare att jag får börja på Klavér är det dock ingen fara tidsmässigt utan det är lugnt.
Vad kommer jag att köra då? Just nu lutar det åt att det blir två olika rutiner. Men till skillnad från mina tre första framträdanden kommer det inte att bli helt nytt, även om det blir ganska omarbetat på sina ställen. Speciellt i början av rutinerna där jag har haft för mycket av det jag kallar dötid, det vill säga för långa och delvis onödiga setuper. Att komprimera setuperna är definitivt en av de större utmaningarna när man skriver stand up. Det gäller att få allt att hänga ihop och samtidigt få in så mycket skämt som möjligt. Det är därför jag försöker hitta krokar som jag skrev om nyligen, för att få in skämt även i setupen.
Även om jag har kört nytt varje gång hittills så är det givetvis inget självändamål. Tanken har varit att prova lite material så jag ska ha mer än bara tre minuter att arbeta med. Nu har jag kört runt 25 minuter nytt material på mina tre gånger (tack vare att en gång var ett lite längre företagsgig), så jag känner att det är dags att börja snida i det jag har. Min metod kanske kommer gå lite långsammare, jag kanske inte får fram tre klockrena minuter lika snabbt som om jag bara hade jobbat med samma material. Men å andra sidan kommer det göra mig mer flexibel om jag får fram mer bra material.
Så nu blir det till att både jobba med det gamla materialet och samtidigt skriva nytt. Har en hel del idéer som ska ner ordentligt på papperet. I och med stand upen har jag dessutom hittat en bra genre för mig att skriva i. Novellskrivande har aldrig varit riktigt min grej, en halv roman ligger på hårddisken men jag är lite för otålig för så långa texter. Låttexter har jag skrivit tidigare och det händer väl fortfarande ibland men alldeles för sällan. I stand up får jag mycket utrymme att arbeta med idéer och dessutom tar de inte överdrivet lång tid att arbeta igenom. Jag är nog lite så, jobbar hellre lite med mycket än mycket med få saker.
) så skickar du bara ett sms till 72500 innehållande texten OAS3 ANDE1. (Kostar 6 kr så skicka inte mer än en sådär 10-15 sms. Det blir dyrt annars.) 
Den känns ännu inte optimal. Den funkar riktigt bra, men det känns som att det går att få ut ännu mer av den. Dessutom finns det ett gyllene läge för callbacks som jag bara sniffat lite på. Den nuvarande callbacken är dessutom i slutet av samma rutin, men det finns stor potential för callbacks även senare. 