Imorgon är det dags för Kafé Klavér. Just nu håller jag mest tummarna för att allt ska funka under kvällen och har inte hunnit oroa mig så mycket för mitt eget framträdande. Däremot har jag hunnit kolla över och repa lite på materialet. Jag kommer köra nytt material även denna gång, vilket jag gjorde även under mitt andra gig. Med ett litet undantag för en rutin jag kört tidigare. Den gjorde jag dock om lite och sprängde in en annan rutin i den första, vilket jag i efterhand känner att jag kanske inte borde ha gjort. Det sänkte tempot i den gamla rutinen. Nu var det dessutom den som fungerade bäst, den nya var sådär med facit i hand. Effekten blev att jag inte alls bombade på den första rutinen, men den kunde helt klart ha blivit bättre utan insprängningen.
Taktiken är, som jag tror att jag redan har skrivit, att testa mycket material i början för att kunna laborera med och ha att välja av längre fram. Många kör ju på att slipa fram tre minuter som verkligen sitter och först därefter bygga på med fler rutiner och det kanske egentligen är det smartaste. Men jag känner att jag vill utöka min materialbank och dessutom kan jag ibland tycka att det skulle kännas tråkigt för min egen skull att ställa mig på scen och köra nästan samma material igen.
En fördel med min taktik är att jag ständigt måste hålla utkik efter nya roligheter. Det gör att jag måste skärpa mig i mitt sätt att tänka komik. Jag måste även utveckla ett självkritiskt sinne och verkligen gå på det som jag tycker är roligt. Jag märker redan inför mitt tredje gig att jag är mycket mer benägen att döda mina älsklingar än jag varit. Sedan går det inte att räkna med att alla skämt går hem ändå, humor är ju subjektivt, men jag kan i alla fall se till att jag själv tycker att mitt material är så roligt som möjligt. Det är så jag försöker att tänka. Jag kan omöjligt veta vad publiken kommer tycka är roligt. Självklart kan man anpassa materialet till det man vet om publiken, men det måste alltid utgå från det jag tycker är roligt, inte vad jag tror att andra gillar.
I morgon blir det också spännande av en annan anledning, jag kommer nämligen försöka mig på ett litet stilmässigt experiment. Tidigare har jag alltid utgått från mig själv. Eller, jag har alltid pratat som om jag var närvarande i skämten även om så kanske inte alltid varit fallet (schhh, säg det inte till nån!). Men i morgon kommer jag försöka ge mig på att tolka bibeln! Det ni!
Etiketter: kafé klavér, material, stil
En nackdel med att köra mycket nytt varje gång är att de klubb-bokare som bokar dig inte har en aning om vad de får. De kanske sett dig göra jättebra ifrån dig och sen när du testar nytt på deras klubb funkar det inte alls.
Jag skulle nog rekommendera att du kör beprövat bra material de gånger du kör på ställen du inte varit förr.
Eller också skiter du i det och gör precis som du känner.
Hej Mats och tack för tipsen!
Jag är nog inne på din linje, att snart börja plocka ut godbitarna och sätta ihop en liten ”standardrutin” om man så vill. Samtidigt är det ju bara tredje gången jag uppträder ikväll, så jag är fortfarande i en fas där jag trevar mig fram känner jag. En annan tanke som jag har är att genom att testa lite olika såhär i början får jag mer beprövat och analyserat material att utgå ifrån när jag ska sätta ihop det till en rutin jag kan använda mig av. Slipar man bara på samma material är jag lite rädd för att i alla fall jag ska missa en massa roliga infalllsvinklar och ämnen som antingen är roligare än det jag slipar på eller som kan bli en del av det
Mycket intressant att ha hittat till din blogg när jag sökte efter kurser i Stand-up som jag fått av min snälla lillasyster i julklapp (självklart efter att jag har påtalat att jag vill testa på stand-up). Vill tacka dig för din blogg och att jag genom den får chansen att följa ett öde som jag kanske kommer att haka på om det blir som jag hoppas. Men jag har aldrig stått på en scen och kört riktig stand-up ännu, jag har haft föredrag där jag varit lite rolig och fått publiken att skratta. Men jag tar mer än gärna emot alla tips som finns från en nybörjare. Hur kom du in på detta tex?
Hej Caroline! Får börja med att hälsa dig välkommen till bloggen. Vad kul att du har hittat hit!
Att köra stand up är otroligt kul och även utvecklande. Det är extra pirrigt eftersom man har en tyst överenskommelse med publiken om att de ska få skratta och det är jag som står på scenen som ska få dem till det. Men det är också väldigt belönande när man lyckas. För vad kan vara bättre än att bjuda sina medmänniskor på ett gott skratt?
Hur kom jag in på det här undrar du? Ja du … Det finns nog flera orsaker till det. En är att jag är utbildad retoriker och ville hålla den praktiska retoriken vid liv. En annan är att jag alltid gillat att stå på scen i olika sammanhang, men på senare år sedan jag slutade spela musik i olika band så har det blivit alltmer sällan. En tredje orsak att det blev just stand up var att jag har märkt att jag ibland säger saker som får folk att skratta. Då tänkte jag att det kanske kunde vara värt att prova på stand up. Och hittills har jag alltså inte ångrat det beslutet!
Jag gick också en kurs, på ABF i Stockholm under ledning av Isak Jansson. Det finns naturligtvis inga krav på att man ska göra det. Det finns inget komikersamfund som kräver utbildning för att man ska få vara med. Får man bara scentid så är det bara att köra. Men jag tycker ändå att det är en bra idé att gå en kurs. För mig fungerade det i alla fall som både en motivationshöjare och en väg in i att tänka humor på ett mer strukturerat sätt. Dessutom är det ett bra sätt att lära känna andra med samma intresse och därigenom börja bygga ett litet nätverk. Det hjälper senare i många sammanhang, som när man vill bolla idéer och ibland även för att få scentid.
Lycka till och hoppas att du fortsätter att hitta intressant läsning på bloggen!