Jag bestämde mig för att testa nytt material ikväll. Kändes som att det var dags efter att ha kört en hel del på Klavér och dessutom kört väldigt mycket samma. De som är där varje vecka, det är ju några stycken, kan man tänka börjar tröttna på min vanliga akt och för mig var det värdefullt att kunna testa nytt nånstans.
Nu kommer jag absolut inte lägga min normala akt åt sidan, den är fortfarande huvudnummer. Men samtidigt tror jag att det är viktigt att hitta tillfällen att testa nytt. Annars kommer jag aldrig kunna utvidga min potentiella scentid.
Det normala, som jag kört tidigare och kommer fortsätta göra, är ju annars att slänga in nya skämt mitt i akten. Men ikväll kände jag för att testa något i princip helt nytt.
Samtidigt är jag medveten om att det verkligen är en balansgång. Att köra samma om och om igen gör att materialet flyter bättre och bättre. Dessutom finns det en liten marknadsföringseffekt i att köra samma. Man förknippas med det material man framför vilket gör att folk lättare kommer ihåg en.
Anders Celin avslutade kvällen på ett fantastiskt sätt och hade ett par synpunkter efteråt. Dels saknade han ett avslutningsskämt, vilket berodde på att det inte fanns något. Man ska inte tänka så, men ikväll kände jag att det fick gå ändå. Så det var ett överlagt brott från min sida.
Det andra tar jag dock till mig och jobbar på. Han och flera andra har nämligen tyckt att jag rör mig lite konstigt på scen, så det ligger nog en hel del i det. Under nästa veckas tre gig ska jag verkligen koncentrera mig på att röra mig 1) mindre och 2) när jag rör mig göra det mer genomtänkt.
I övrigt är jag nöjd med giget. Känns extra bra att jag vågade utmana mig och testa nytt. Nästa vecka blir det lite annorlunda gig då två av dem är företagsgig. Då blir det till att inventera och anpassa till omständigheterna. Båda gigen är dessutom lite längre, jag räknar med att köra runt tio minuter vid båda tillfällena.
Keep on joking!
Etiketter: kafé klavér, stand up
Hej och tack för ditt inlägg på min blogg.
Det är ju himla trevligt att jag inte är ensam om att kunna somna på parkbänkar. ZZ-topkepsen och jag kanske kan bli goda vänner.
Jag har aldrig tänkt på att du rör dig konstigt på scen, men jag ska lägga märke till det nästa gång.
Nu har du ju fått ihop en herrans massa gig. Jag tror vi spelar i ungefär samma division antal gig-wise.
Kram hej
Jag kan se om jag hittar honom så kan jag be om hans telefonnummer om du vill
Förhoppningsvis kommer du INTE tänka på hur jag rör mig nästa gång, för då hoppas jag att jag rör mig lite mindre
Jag hade med mig två filmer hem i fredags, från det giget och fredagen innan, och när jag är medveten om det förstår jag vad de som har anmärkt på det menar. Men det är ju bra att det är en hel del som inte reagerat på det också. Inte lika farligt som om alla skulle tänkt på det 
Jag trodde att du låg en bit framför mig. Det gör du säkert också i och för sig. Men det känns bra att börja få några gig under huven
jag tycker ditt nya material absolut kan bli till samma klass som ditt befintliga.
Det ser lite ut som om du dansar lite på scen… men jag gillare :p
bra synpunkt också angående att det kan vara bra att köra samma rutin ett bra tag.
Jag har aldrig sett det så utan fått felaktigt för mig att mina barnarbetare är ute nu :p
Dock kan jag nu göra den rutinen längre och mer klockren eftersom bungycomedy är slut och jag inte är tvingad att köra max 3 minuter
Lite delade meningar alltså om mitt dansande
Fast det är ju positivt, för då behöver jag kanske bara dämpa det en aning och inte helt arbeta bort det.
Den enda som blir trött på ett material om man kör det länge tror jag i regel är en själv. Men tittar man på det jobb som ska göras så är det ju att få publiken att skratta. Helst mycket. Och kör man samma material gång på gång blir man mer och mer tight när man framför det.
Jag ser det visserligen inte alltid som samma material, för det bästa är ju om man arbetar medvetet med det och lägger till och drar ifrån. Och så ska man komma ihåg att vi håller på med en konstform som uppstår och dör i samma ögonblick som vi uttalar orden. Alltså är det aldrig samma material vi framför. Liknande, men aldrig samma. Kan hjälpa att tänka så för att inte tröttna på materialet.
Samtidigt tycker jag att man ska våga experimentera. Det har jag själv haft mycket hjälp av, att man vågar, anser jag själv. Så jag är inte som dem som förespråkar hardcore att verkligen nöta in fem riktigt tighta minuter så fort som möjligt. Säkert bra för att marknadsföra sig (det blir bra och folk kommer ihåg dig som han som pratar om att göra slut eller han som pratar om barnarbete), men samtidigt tror jag att det är bra att prova många olika vinklar, ingångar, material och så vidare.
I slutändan får man nog gå på sitt eget (förhoppningsvis) sunda förnuft