Så var gig #21 avklarat och jag är väldigt nöjd! Jag vet i och för sig aldrig hur jag ska tolka inspelningar, för kvällar som går bra brukar det ofta kännas som att man får högre skratt när man står på scen än vad som framgår när man tittar på filmen. Jag hoppas att det är så och inte tvärtom. Samtidigt är Klavér en liten men naggande god lokal så det är inte så jättemånga som skrattar även när det är fullt.

Nåja, det får vara som det vill med den saken. Faktum är att publiken skrattade i alla fall till alla skämt utom mitt nya skämt. Och det var inte så konstigt, för jag levererade bara halva skämtet och glömde bort mina två punchlines! Vet inte hur jag lyckades med det, kanske för att jag kom på dem inte så långt innan och därför inte hann memorera det ordentligt. Men jag tror på skämtet, så det kommer säkert bli bra i framtiden.

Idag fick jag dessutom igång publiken direkt, men dessvärre kan jag inte använda det öppningsskämtet igen eftersom det handlar om min och Karl-Axels gemensamma defekt, nedsatt hörsel. Jag måste komma på ett riktigt bra öppningsskämt som etablerar mig tydligare på scen!

I övrigt då? Det var många som var duktiga, men jag ska lyfta fram tre stycken av den enkla anledningen att jag bollat lite inför det här giget med två av dem och den tredje har undrat varför jag aldrig skriver om honom efter Klavérgigen. Så enkelt kan det vara med PR ibland

Jag börjar med den tredje, David Westlinder, som gjorde ett väldigt bra framträdande. Jag har någon gång sagt åt honom att han inte ska ursäkta sina skämt, eller något i den stilen. Idag framförde han sitt material med mycket större självsäkerhet och jag tycker att det funkade mycket bra. Fortsätt så, David!

Sedan var det Sven Ahlström som konfade. Ni som följer bloggen vet att han för någon vecka sedan frågade om råd efter min konfakväll. Om jag är en naturbegåvning som lärare eller om det är Sven som är en naturbegåvning vet jag inte, men han gjorde i alla fall ett kanonjobb. Dessutom har han en fantastisk rutin om Jehovas Vittnen på gång. Ser fram emot att se ännu mer av det!

Jag har valt att vara fräck och låter damerna vänta till sist. Å andra sidan har jag alltid gått efter filosofin att spara det bästa till sist Jag har bollat en del idéer med Gabriella Sköldenberg kring hennes material, men idag var första gången jag fick se henne live. Nu var det i och för sig bara hennes andra framträdande, så det har inte funnits så många tillfällen att missa. Men intrycket är att hon var mycket lugn på scen och glädjande nog även rolig. Inte någon nackdel när man går upp på scen som ståuppkomiker! Jag var imponerad. Det bådar gott inför framtiden!

Nu ska jag sova. I morgon är det karategradering. Med en hel del tur och lite skicklighet kanske undertecknad i morgon kväll kan stoltsera med grönt bälte!

Keep on joking!